[vc_row][vc_column width=”1/2″][vc_column_text]
Fukt, ett sammanfattande namn på vatten i olika former!
Vattenånga, kapillärt bundet vatten samt vatten i flytande form.
Fukten påverkar byggnaden och dess delar olika beroende på om den finns i gas- kapillär- eller flytande form. Hur byggnaden påverkas styrs av naturlagen som genomsyrar allt, t.ex. är det mycket viktigt att komma ihåg att naturen alltid strävar efter jämvikt. Överskott går alltid till underskott oavsett om vi pratar fukt eller värme.
För att undvika fuktproblem är det egentligen bara att ha kontroll på fuktens olika transportsätt och på så sätt kontrollera så att fukthalterna hålls på en acceptabel nivå. Generellt säger man att fukt transporteras kapillärt (sugkraft), via dränering (tyngdkraft), via luftrörelse (konvektion) och via avdunstning /uttorkning /fuktvandring (diffusion).
Vad betyder nu alla dessa fina ord mer ingående?
Kapillär transport betyder helt enkelt att olika material suger och därmed transporterar vatten i olika riktningar. Ett vanligt kapillärt fenomen är när vi doppar sockerbiten i kaffet. Då stiger kaffet i sockerbiten med hjälp av kapillärkraften. För att komma tillrätta med kapillärt transporterat vatten behövs ett kapillärbrytande skikt. Det kan bestå av tvättat stenmaterial, olika former av värmeisoleringsmaterial, t.ex. ISODRÄN, mineralull, eller cellplast. När ett skikt av den här typen fungerar som det ska kan inget kapillärt vatten sugas in i byggnaden genom skiktet.[/vc_column_text][/vc_column][vc_column width=”1/2″][vc_single_image image=”346″ img_size=”full” alignment=”center”][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_column_text]Den andra transportvägen är tyngdkraften. Vatten rinner alltid nedåt, för att hindra vatten att rinna in mot grunden måste markytan luta från huset. Under markytan måste det finnas dränerande lager utanför väggar och under golv. Exempel på dränerande skikt är Isodrän-skivor, makadam eller singel. Dessa lager ska i sin tur vara kopplade till ett dränrörsystem där överskottsvattnet transporteras bort från husgrunden.
Den tredje transportvägen är konvektion. Den har att göra med skillnader i lufttryck. Inuti huset har vi i regel undertryck p.g.a. ventilation. Då sugs luft utifrån in genom otätheter i husets ytterväggar. Under mark påverkas vi inte särskilt mycket annat än när grundmurarna består av lättklinker eller lättbetong. Då behövs tunna putsskikt s.k. slamning som hindrar jordluft att sugas in i källaren.
Den fjärde och svåraste transportvägen är diffusion (fuktvandring). Den orsakas av olika ångtryck (ånghalt) på olika sidor av en konstruktion. Det enklaste sättet att påverka diffusionen (fuktvandringen) är genom att öka temperaturen i husgrunden. Husgrunden ska vara så varm som möjligt därför placeras värmeisoleringen på utsidan d.v.s. mot marken. Temperaturskillnaden som bildas mellan en varm källarvägg/golv och den svala/kalla marken får fukten i en från början fuktig källarvägg/golv att röra sig ut mot marken p.g.a. ångtrycksskillnaden (ånghaltsskillnaden). Fukten vandrar alltså från överskott till underskott och har man en fuktöppen isolering torkar väggen utåt men med en tät isolering förloras möjligheten till utåtriktad uttorkning samtidigt som risken att man stänger in fukt ökar kraftigt.
Gör man rätt och använder en fuktöppen isolering kommer alltså temperaturen i grunden öka, samtidigt som den relativa fuktigheten både i grunden och i rummet minskar. Man får då ett behagligare inomhusklimat.
Ett antal orsaker till att det uppstår fuktskador.
Brister i väggdränering för källarväggar och dräneringsledning gör att grunden kan komma att stå i vatten alternativt att vatten kan stå mot källarväggen vilket kan ge inläckage och kapillärsug in i grunden.
Avsaknad av kapillärbrytande skikt innebär att vatten kan vandra kapillärt in i väggen och upp genom grundsulor och golv.
Avsaknad av värmeisolering ökar temperaturen och ångtrycket/ånghalten i marken så att vi får inåtgående fuktvandring.
Täta skikt på grundmurens utsida innebär att all fukt måste torka inåt, vilket kan förorsaka fuktproblem, missfärgning m.m. på insidan, framförallt om källarväggens insida är målad.
Invändig värmeisolering ger kall källarvägg med hög relativ fuktighet, liknande den som är i marken.
Mark som lutar mot huset och stuprör som slutar för högt, ger vatten mot källarväggen och kapillärsug in i väggen.
Har du problem med fukt eller oroar dig för att få det, slå oss en signal så gör vi ett besök!
Kontakta oss gärna för kostnadsfri offert! (länk till offertformulär!)[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]